Michaela

Diplomerad Freestyle- Assistans- & Vardagslydnadsinstruktör

DF1_2656-red

 

2013-09-04 20.03.39Jag heter Michaela Friberg, är 26 år gammal och brinner för hundar och hundträning.

Hundar har mer eller mindre alltid funnits i mitt liv, och min första hund Jeppe trillade in i mitt liv när jag var 14 år. Med honom gjorde jag en riktig resa men det var inte förrns jag träffade Gabriel som jag tog tag i mitt hunderi på riktigt. Jag hade aldrig tänkt att jag skulle jobba inom hund- det var ju min hobby. Men när jag började jobba på dagis öppnades en för mig ny värld och jag var fast.

Min första utbildning startade jag hösten -13 tillsammans med min spetstik Anki. Det blev Instruktörsutbildningen för Hundens hus. Men när man väl kommit igång är det svårt att sluta så jag passade på att gå en diplomathundsutbildning tillsammans med Anki våren -14. Hösten -14 gick jag även freestyleutbildning och påbörjade även min assistanshundsutbildning som jag klarade augusti 2015 tillsammans med Gabriel. Mycket vill ha mer och efter det påbörjade jag utbildningen till hundpsykolog. Hösten 2017 kommer jag att starta min utbildning till Nose Work instruktör hos Lerkulans hundcenter i Skinnskatteberg.

I dagsläget har jag valt att jobba mycket med problemutredning hos hundar. Det finns inget bättre än att få nysta i en hunds beteenden och känslor för att sedan med hjälp av positiv träning komma till bukt med ett problem. Det är så mycket bitar och detaljer som ska passa ihop för att allt ska klaffa! Att må bra och ha en fungerande vardag tillsammans med sin hund är viktigt och helt klart något av det bästa som finns. 🙂

hrjojgn

Anki

2013-12-01 13.24.222013-12-30 22.31.51

Den 6 Mars 20013 trillade det in ett vitt yrväder hemma hos oss. Det var min dröm denna hund, att äntligen få skaffa en egen hund, själv göra alla val man gör när man ska skaffa sig en ny kompis. Och jag hade turen att få vara med alldeles från början med parning och valpning då det var fantastiska Lotta som parade ihop mig med Chezzays kennel då det är hon som äger Ankis mamma ”Tossan”.

Att jag skulle bli med Japansk Spets var jag nog lika förvånad över som alla andra jag berättade mitt val för. Jag var inne på bruks och hade börjat kontakta kennlar med Aussie. Men det kändes egentligen inte riktigt rätt, inget kändes riktigt rätt. Tills jag tillslut insåg att fan, det är nog just en sån här Japansk Spets jag är ute efter. Och såhär ett halvår med Anki i mitt liv kan jag inte annat än att vara nöjd.  Jag hade vissa krav på min nästa hund och det var en stresstålig som klarar av att vara med mig i min vardag nästa hela tiden. Dvs buss, jobb, sociala tillställningar och liknande. Samtidigt ville jag inte ha en hund med för mycket motor som krävde alldeles för mycket. Jag vill utvecklas med min nya hund, testa på mer än bara freestyle så det krävs ändå att hunden var arbetsvillig. Och Anki är precis vad jag har beskrivit. Hon är social, flexibel och energisk. Hon har en hög arbetsmoral och är ytterst samarbetsvillig.

Anki har även deltagit med mig på instruktörsutbildningen för hundens hus och axlar nu rollen som kurshund. Vi har även gått diplomathunden tillsammans och hoppas på att kunna utvecklas ännu mer på den fronten. Hösten -14 väntar assistanshundsutbildning och även där får hon haka på!

 

Tack Chezzays för denna fantastiska hund!

Jeppe

Jeppe har troget funnits vid min sida sedan 2005, det är med honom mitt stora hundintresse fick blomma ut och vi har tragglat oss igenom det mesta tillsammans. I dagsläget bor han kvar med mina föräldrar ute på landet, där han har sitt värdiga pensionärsliv!

Han skenade bokstavligen in i mitt liv som hyperaktiv 2 åring (omplacering) och jag tror att nyckeln till våran relation var freestylen som jag råkade snubbla över något år efter att han landat hos mig. Glädjen och samarbetet man har när man tränar freestyle är obeskrivlig och tillsammans lyckades vi tävla oss upp till klass II, men därefter kom livet mellan och han 2010 råkade ut för vestibulärt inneröra (virus på balansnerven) med lång rehab som följd. Det blev någon 2012 men det var bara att inse att tävlingskarriären var över för oss.